Skulle en modifierad version av metoden Landskapsresursanalys, LRA, kunna användas för att identifiera och kommunicera olika värden i skogen? Kan en sådan process vara ett verktyg för att underlätta en prioritering mellan olika sätt att generera ekonomiska värden ur skogen och samtidigt hitta en hållbar balans mellan att bruka och bevara? Det undersökte forskare och praktiker i Ingoskog genom workshopar i norra Klarälvdalen, där olika personer berättelser om skogens värden kombinerades med bland annat GIS, geografiska informationssystem.
Nu finns handboken som berättar hur det gick till. Ladda ned eller beställ ditt eget, tryckta ex genom att mejla ingoskog@kau.se. Boken är kostnadsfri så långt lagret räcker.
Den första delen av LRA genomfördes under våren 2018. En mängd tillgängliga data samlades in av projektets geomatiker, som byggde en databas över norra Värmland. I maj genomförde forskarna ett fältarbete tillsmmans med representanter från två enheter vid Skogsstyrelsen. Gruppen träffade även lokala aktörer. Inom projektgruppen fanns även kunskap om området, från både tidigare forskning och från praktikerhåll. Målet med fältarbetet var att undersöka om norra Klarälvdalen skulle passa bra för en modiferad LRA-process.
– Det krävs att en mängd olika intressen och värden finns representerade i området, till exempel skogsägande, ett rikt kulturarv, olika typer av naturskydd, utbildningssamordnare inom skog och natur med mera. Och norra Klarälvdalen, närmare bestämt Norra Ny och Dalby socken, passade alldeles utmärkt, berättar Margareta Dahlström, projektledare.
Under 2018 och 2019 fortsatte arbetet med att modifera och anpassa LRA-processen, bland annat genom möten med den norske forskaren Morten Clemetsen och två workshopar med olika personer med stark koppling till området och med olika intressen. Mer om de erfarenheter och den kunskap som projektet samlade finns i den nya handboken.