Hur ökar vi takten i omställningen till en hållbar bioekonomi? Vilka är drivkrafterna och hur ser utmaningarna ut? En del handlar om innovation och nya tekniska lösningar, men lika viktigt är att förändra regler och ramverk på global, nationell och regional nivå.
Att människor behöver träffas och utbyta kunskaper, erfarenheter och bygga nätverk är en nödvändighet. Konferensen People and networks matter – enabling sustainable bioeconomy transition, som arrangerades 27-28 mars, utgjorde en arena för att nätverka, utbyta kunskap – och skapa policy.
Nordregios Karen Refsgaard, forskningsdirektör, konstaterade att lokala nätverk med olika intressenter spelar en viktig roll när det gäller organiseringen av arbetet för att utveckla en hållbar bioekonomi.
– Lokala och regionala nätverk behövs för att kunna ta tillvara kunskap och intressen. Det handlar inte bara om vad vi har, utan hur vi använder våra resurser. Målet för konferensen är bland annat att arbeta med inspel till internationella, nationella och regionala ramverk.
Skogen ger möjligheter
Bland talarna fanns både forskare och praktiker. En av dem var Pekka Leskinen, professor vid European Forest Institute och chef för institutets bioekonomiprogram. Huvudkontoret finns i finska Joensuu och institutet har kontor i Brussel, Bonn, Barcelona och Bordeaux. På uppdrag av 29 europeiska medlemsländer, driver man såväl nätverk som forskningsprojekt för en hållbar omställning till bioekonomi.
– Skogen har en stor roll att spela när det gäller att sänka utsläppen av koldioxid, till exempel som råvara i energiproduktion, för att ersätta plast, utgöra fiber i textilier och att använda trä istället för betong i hus, konstaterade Pekka Leskinen.
Om markkonflikter, drivkrafter och innovation
Konferensen innehöll såväl gemensamma presentationer som workshoppar med teman som konkurrens och konflikter om markanvändning, ledning och styrning av bioekonomi, innovativa nätverk som drivkrafter i en grön omställning och bioekonomi ur ett nordiskt perspektiv – möjligheter till innovativ utveckling eller tomma löften till kommuner och regioner? Och ett särskilt pass ägnades åt Värmland som en region där samarbete i nätverk och kluster ger avtryck i regionala strategier, forskning samt utvecklingsarbete i industrier och företag.
Kirsi Mononen från finska Apila Group, var nöjd med konferensen.
– Den här konferensen har gett mig ett bredare perspektiv på hur vi i de nordiska länderna arbetar med lokala nätverk för att stödja idéer och innovation för omställningen till en hållbar bioekonomi. Dagarna har också gett tillfälle till goda samtal, nya idéer och inte minst nya kontakter, nya nätverk, som jag hoppas fortsätter och kan utvecklas i framtiden.
– Omställningen till en hållbar bioekonomi är helt nödvändig. Den ställer oss minst sagt inför utmaningar, men ger oss också möjligheter. Att samla och utbyta kunskap, bygga nätverk och samarbeten är en förutsättning för att vi ska lyckas, säger Margareta Dahlström, professor i kulturgeografi och föreståndare för CRS.
Konferensen arrangerades av Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande, CRS, tillsammans med flera tunga aktörer: Nordregio, SNS- Nordic Forest Research, NKJ- Nordic Agri Research, Luke – Natural Resources Institute i Finland, Nibio- Norska institutet för bioekonomi, UiO:Tik – Centre for Technology, Innovation and Culture vid universitetet i Oslo, Paper Province, Region Värmland och Ingoskog samt med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden Interreg Sverige-Norge.
Se film från konferensen på Youtube
Läs mer om program, talare och presentationer på konferensens websida på kau.se/crs