191217I I november hölls ett seminarium på Klarälvdalens folkhögskola, Värmland, med presentation av forskningsresultat, ett praktiskt exempel från besöksnäringen i Trysil, Norge och det värmländska arbetet med ett regionalt skogsprogram. Den gemensamma beröringspunkten var ett samhällsvetenskapligt perspektiv på frågan: Hur gör vi för att ställa om till en hållbar skoglig bioekonomi?
Under 2019 har forskare och praktiker inom Ingoskog-projektet testat om Landskapsresursanalys, LRA, kan vara en modell för att synliggöra skogens olika värden i norra Klarälvsdalen och Trysiltrakten. I Värmland valdes Dalby och Norra Ny socken ut, eftersom det är områden med gott om skog, många ägare av varierande skogsarealer, flera besöksnäringar, olika typer näringsverksamheter, ideella föreningar och ett rikt kulturliv.
För att genomföra en LRA behövs deltagare med stark anknytning till området, som kan representera olika intressen kopplade till skogen. Deltagarna på LRA-workshopparna fick ta med sig en artefakt, en sak, som representerade en anknytning till skogen och som blev utgångspunkten i varje persons berättelse. Samtalen spelades in, transkriberades och bearbetades. Genom metoden kan olika värden, till exempel välbefinnande, försörjning eller naturvärden, fångas upp. Nu återfinns dessa värden som markeringar på en karta över området i ett GIS-system. Information om till exempel naturskyddsområden, avverkningsplaner och andra geodata hämtas ur olika publika databaser. På så sätt får man en karta som visar olika perspektiv och komplexiteten i frågan om skogen som resurs.
– Det vi såg under arbetet med LRA var bland annat att deltagarna önskar mer kunskap och underlag om exempelvis de skyddade områden som finns. Vad är anledningen till skyddet? Lokala aktörer vill vara nära och delaktiga i besluten, konstaterade Nina Christensson, lektor i geografididaktik och forskare i projektet Ingoskog.
Om metoden går att skala upp till att omfatta större områden är dock oklart. Morten Clemetsen, professor vid Norges miljø-och biovintenskaplige universitet, NBMU, har utvecklat och arbetat med LRA-analys vid flera tillfällen:
– LRA-metoden har främst använts för lokal utveckling. Svårigheten med att skala upp för att inventera i större områden kan vara att deltagarna blir lite ”gisslan” om man i nästa led i processen inte tar hänsyn till deras upplevelser och synpunkter.
Tajgatrail – ett praktiskt exempel
I norska Trysil utarbetas en affärsmodell för att utveckla besöksnäringen i området. Arbetet bygger delvis på Landskapsresursanalys där man tar tillvara på landskapets historia och förutsättningar. Studenter från Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) har identifierat platser som kan vidareutvecklas med till exempel övernattningar, mat, aktiviteter och guidning. De har pratat med boende och markägare i tre dalar och lärt känna landskapet, där varje dal har sin särprägel.
– Nu utvecklar vi konceptet vidare. I vår kommer testturer att genomföras längs leden, som är ungefär tre mil lång. Marknaden tror vi finns i främst de centrala delarna av Europa och tanken är att kunna sälja paket till besökarna, berättade Mathea Sætre Liberg från Trysilvassdragets Skogeierlag.
Värmlands regionala skogsprogram
Arbetet med den värmländska strategin för skogen är en del i Sveriges nationella skogsprogram, som riksdagen fattade beslut om 2018. Det är det första nationella skogsprogrammet för landet och inkluderar skogens alla värden och samhällsnyttor. Det långsiktiga målet är att främja hållbara, konkurrenskraftiga och biobaserade näringar med bas i skogen. Det nationella programmet ska kompletteras med regionala program och handlingsplaner utifrån de förhållanden som råder runt om i landet.
– Vi bygger vidare på arbetet inom projektet Skogsriket, som vi startade 2013. Fokusområden för 2019 har varit: skogsvård och viltförvaltning, industriellt byggande i trä, kompetensförsörjning till skogsnäringen, Naturvård och skogsproduktion, bioekonomi samt naturturism, berättade Linda Jakobsson, projektledare för Regionalt skogsprogram på Skogsstyrelsen Värmlands distrikt.
Deltagare på seminariet var elever från folkhögskolans natur- och faunavårdsprogram, representanter från Region Värmland, Skogsstyrelsen, Sunne kommun och företagare i regionen.
Fakta
Seminariet var en del i projektet Ingoskog samt i Vinnovas Vinnväxt-satsning i Värmland – Paper Province 2.0, som har pågått sedan 2013. Målet är att skapa en attraktiv innovationsmiljö för skogsbaserad bioekonomi bland annat genom forskning. Vid Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, CRS, fokuserar forskarna på utveckling och förändring. Vilka processer krävs för att övergå till en hållbar utveckling baserad på en skoglig bioekonomi?
GIS, geografiska informationssystem= system där man lagrar, analyserar och presenterar geografisk information. Genom att till exempel kombinera olika lager, ger GIS-system möjligheter att finna lösningar och svar på problem med rumsliga kopplingar.
Läs mer på:
trysilvassdraget.no
kau.se om Vinnväxtprojektet