Vilken betydelse har en naturupplevelse för människor och vilka känslor väcker den? Vad är själva kärnan och värdet i upplevelsen? För att få svar på bland annat dessa frågor, använder sig forskare inom Ingoskog av sociala medier. På instagram letar de efter särskilt intressanta inlägg och ställer frågor till besökare i Fulufjällets nationalpark. Syftet är att på sikt också se vad som kan utvecklas till en tjänst eller produkt, till exempel med hjälp av digital teknik.
Fulufjällets nationalpark är ett nästintill orört naturområde i nordvästra Dalarna i Sverige och Hedmarks fylke i Norge, beläget utmed riksgränsen mellan de kända turistorterna Sälen, Idre och Trysil .På svenska sidan omfattar nationalparken 385 kvadratkilometer och på den norska sidan 82,5 kvadratkilometer. Den största delen är kalfjäll och fjällhed. Många som kommer till området väljer att besöka Njupeskärs vattenfall, det högsta i Sverige med sina 93 meter. Här finns även ”Old Tjikko”, världens kanske äldsta träd. Fjället reser sig som en platå i landskapet, med branta sidor och platt upptill. Här uppe betar inga renar, vilket gör att fjällheden täcks av tjocka lavmattor.
Exakt hur många besökare området har är oklart, men en mätning vid ringleden till Njupeskärs vattenfall under juli månad 2014 visade på 15 567 passeringar*. Man vet också att området har en stor andel besökare från utlandet.
Netnografi som undersökningsmetod
Inom Ingoskog-projektets delområde som handlar om skogens turism och upplevelsenäring, undersöker forskarna bland annat hur besökare i Fulufjällsområdet speglar sina upplevelser på sociala medier, närmare bestämt instagram. Undersökningsmetoden som används är netnografi, som är en kvalitativ, tolkande och etnografisk metod för att studera hur människor beskriver och ger uttryck för sina upplevelser online. Genom att analysera interaktion och kommunikation via instagram, hoppas forskarna få svar på hur vilka känslor och värden naturupplevelsen ger besökarna.
– Det handlar om att försöka förstå vad naturupplevelsen innehåller, vilken betydelse har den för människor, vilka känslor väcker den och vad är det som känns värdefullt. Vad är själva kärnan i upplevelsen och vad kan utvecklas som en tjänst eller produkt, till exempel genom digital teknik och mer information? Till en del handlar undersökningen även om metodutveckling där vi också ställer frågor till besökarna via sociala medier, berättar Susanna Heldt Cassel, professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna och projektledare för delområdet.
Genom undersökningen vill forskarna även få svar på om det finns skillnader i upplevelsen beroende på om besökaren är deltagare i en grupp eller åker dit individuellt.
– De svenska besökarna vet vi en hel del om genom tidigare undersökningar, men nu vill vi även fånga de utländska besökarnas upplevelser. Vi tror att det kan skilja sig åt vad gäller förväntningar samt vilka bilder och vilken förförståelse man har av området innan besöket, säger Susanna Heldt Cassel.
De första resultaten från studien kommer att presenteras vid en konferens i Köpenhamn i september i år. Då deltar Eugenio Conti, doktorand i turismvetenskap vid Högskolan Dalarna, i en workshop, om hur skogsupplevelser medieras via sociala medier (netnografi). Materialet kommer även att presenteras på ytterligare en konferens i Köpenhamn i september.
*Etour Rapport 2015:5 Besök och besökare i Fulufjällets nationalpark sommaren 2014. Peter Fredman, Mittuniversitetet och Daniel Wikström, Högskolan Dalarna.
Läs mer om Fulufjällets nationalpark
Foto: Leif Helldal, Länsstyrelsen Dalarna