En arbetsmetod för att synliggöra olika värden i skogen har tagits fram inom projektet Ingoskog. Metoden bygger på en vidareutveckling av det norska konceptet landskapsresursanalys och väcker intresse, nu senast på ett seminarium med Region Värmland. Vid seminariet presenterades fyra studier med koppling till en hållbar skoglig bioekonomi.

En hållbar skoglig bioekonomi är en hörnpelare i utvecklingen mot en grön omställning i de nordiska länderna. Men det är många intressen som trängs i skogen. Skogsbolagen för virke som blir massa och papper. Biomassa. Besöksnäring och turism. Jakt, svamp-och bärplockning. Hälsa och välbefinnande. Naturskydd och biotopområden. Metoden går ut på att kombinera geografiska informationssystem – kartor med markeringar som visar allt från skogens ålder och planerad avverkning till skyddade biotopområden – med intervjuer med boende i bygden. Deras olika upplevda värden i skogen identifieras och läggs in i kartorna. Syftet är att se i vilka områden som intressen riskerar att krocka.

– Genom att identifiera vilka värden, även de upplevda, och intressen som finns, skapar man även en plattform för dialog och förhoppningsvis ökad förståelse mellan olika parter. En del är skogsägare och vill se avkastning på sin skog – den är kanske en tryggad ålderdom. Andra har sin favoritglänta för återhämtning där. Ibland krockar skogens olika värden även hos en och samma person. Genom vår anpassade landskapsresursanalys kan olika värden göras synliga i en och samma kartbild, berättar Margareta Dahlström, forskare i kulturgeografi, föreståndare för CRS och projektledare för Ingoskog.

Seminariet Hållbar skoglig bioekonomi genomfördes som en del i Akademin för smart specialisering – ett samarbete mellan Karlstads universitet och Region Värmland samt projekten Vinnväxt och Ingoskog. Förutom Margareta Dahström, presenterade forskarna Ida Grundel, Hanna Martin och Diana Morales studier med olika aspekter på bioekonomi och grön omställning.